Det är så frustrerade när man inte kan träna så mycket som man vill! När kroppen sätter begränsningarna och inte hjärnan...
Med anledning av min ömmande vad så har det "bara" blivit sex mil cykling, som jag gjorde ensam. Och till råga på allt så fick punka, på bakdäcket. Jag hade grejer med men det är inte kul ändå. Och skiten blir man också. Men det ska sägas att det ar många som stannade till och undrade om jag behövde hjälp, samtliga tyskar.
Kerstin då, hur har de gått för henne?
Jättebra. Hon gör succé var hon än drar fram. Idag har hon yogat, cyklat och simmat.
Kvällen avslutades med en föreläsning om simning.
Imorgon ska solen fortsätta skina!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar