Ännu en dag...

Hela dagen har jag gått och känt efter. Hur är det med benen? Har jag inte lite ont? Lite känningar i knäna har jag nog... Jag har börjat fresta på löpningen den senaste veckan med tre rätt så tuffa pass.
Jag är framförallt orolig för att knäna inte ska hålla. För mycket hänger på det. Trasiga knän = inget triathlon. Och sommaren var problemfylld. Innan mini triathlonen hade jag inte sprungit ett enda riktigt pass utan bara lunkat lite försiktigt, fullproppad med Voltaren. Som tur var fungerade det att cykla.
Och jag blir så glad när mitt upplägg verkar fungera (peppar peppar ta i trä) med styrketräningen för benen. Numera har Voltaren fått flytta långt in i medicinskåpet.
Det blev ben och vader idag, som jag från början planerat. Och det gick riktigt bra. Inga som helst "värk" känningar. När jag kör benen så är det ingen högintensitetsträning utan "vanlig" styrketräning. Benen får vad de tål ändå med löpning och cykling.

Tills imorgon är det dags att leta fram baddräkten. Tanken är att jag och Kerstin ska göra simhallen "osäker"!